Etikettarkiv: Ulf Lundström Skellefteå museum

Ortnamn i Burträsk fs – föredrag 24/2 Navet

Microsoft Word - Ortnamn_Burträsk

Ortnamnsresa med fil.dr. Ulf Lundström 2015-09-16

ortnamnsresa

Vi gratulerar Ulf Lundström för hans enträgna arbete med ortnamn i Västerbotten och att det har lett fram till en avhandling i nordiska språk! 

Ur förordet:

Arbetet med denna doktorsavhandling har bedrivits inom ramen för min anställning vid Skellefteå museum. Med stöd från museet och Skellefteå kommun  har jag nämligen sedan 2007 haft förmånen att på halvtid få arbeta med studier av bebyggelsenamnen i kommunen. Innan arbetet påbörjades hade jag ett antal år varit verksam inom forskningsprojektet Kulturgräns norr: Förändringsprocesser i tid och rum (Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond) och därvid tagit fram fyra böcker om Skelleftebygdens utveckling under tidsperioden 1539-1890; dessa monografier har varit till stor nytta för detta arbete.

Avhandlingen om bebyggelsenamnen inom Skellefteå kommun ska egentligen ses som en fortsättning av det arbete som påbörjades 1997 inom Lokalhistoriskt institut med syfte att longitudinellt beskriva Skelleftebygden. Här har studierna kompletterats med annat källmaterial som gjort det möjligt att komma ännu längre ned i tiden. Dessutom kan genom föreliggande  studier de olika språkgruppernas möten inom detta nordliga område tydligare kartläggas. Områdets språkgeografiska ställning mellan västliga och sydliga nordiska spridnings-centra kan även belysas med ortnamnens hjälp.

Hela livet har jag varit intresserad av dialekter, ortnamn och lokalhistoria och dessa skilda intressen har nu kunnat förenas i denna avhandling. Jag blev tidigt intresserad av dialekter och ortnamn och en mycket betydelsefull inspiratör var här min farbror Harald Lundström – en person som vistades mycket i skog och mark och dessutom hade ett stort och levande intresse för bland annat språket och dess historia. Jag vet inte om han kan ha varit inspirerad av sin farfar Carl Johan Lundström som var en meddelare till folkskolläraren, bibliotekarien och personhistorikern Gustaf Renhorn.Dialekten lärde jag mig av grannar och släktingar och på denna grund skapade ett intresse för det folkliga språket och dess källor. Däremot talade aldrig mina föräldrar Skelleftemål med mig och mina syskon, annat än undantagsvis. Så var det på 1950- och 1960-talet.

Epilog:

Kräkånger, Istermyrliden, Lossmen, Jäppnästjärnliden …

Vad betyder dessa och många andra namn i Skelleftebygden? I den här  avhandlingen ges tolkningar av sockennamn, bynamn och namn på bydelar, gårdar, fäbodar och fiskelägen i Bureå, Burträsk och Lövånger i Skellefteå kommuns södra del. Här har man talat inte bara nordiska dialekter utan också både finska och samiska, och detta lämnar en del avtryck i ortnamnsskatten. Tolkningarna av namnen bygger på äldre skriftformer av ortnamn från historiska källor och uttalsformer som finns vid dialektarkiven. Men många av ortnamnstolkningarna vilar dessutom på uppgifter som författaren fått genom sina många meddelare i Skelleftebygden. I intervjuer har en mängd uppgifter om topografiska och kulturhistoriska förhållanden och gamla ord och uttryck samlats in som nu kunnat läggas till grund för tolkningarna.

Med hjälp av kartor och fotografier illustreras på många ställen de naturförhållanden som ligger bakom namnbildningarna. I boken presenteras i särskilda   kapitel ortnamnens huvudleder och de många nybyggesnamn som tillkom i bygderna under 1700- och 1800-talet. Studien utgör Ulf Lundströms doktorsavhandling som läggs fram i ämnet  nordiska språk vid Umeå universitet. Författaren är till vardags verksam som lokalhistoriker vid Skellefteå museum och engagerad i kommunens många kulturhistoriska föreningar.